attlevasompetra

....eller gissel, kanske!?! Det är lätt att hålla kontakten med sina nära och kära som bor långt borta, bara ett musklick bort faktiskt! Ja, om nu inte åskan dånar för fullt ovanför taknocken och blixtrarna lyser upp hela lägenheten, då vill jag inte att elkontakterna sitter kvar i väggen, då får man otåligt vänta ut åskan....För vår del är tekniken kanon, peptalk när längtan hem för dottern är stark, då finns vi där för att peppa och stötta, man behöver det! Trots att allt är kanon där borta i USA så blir det lite ensamt ibland för ungdomarna och alla familjer engagerar sig olika mycket i sina utbytesstudenter, gäller även i vår svenska familjer....det är mycket mer att tänka på och man måste vara på alerten på ett helt annat sätt än med sina egna barn, vi ska ju trots allt vara "föräldrar" till ungdomar vi inte känner och som i vissa fall kommer från väldigt annorlunda kulturer och andra ganska liknande, men det finns trots allt skillnader. Men vad roligt det är och vad mycket man lär sig under denna utbytesresa! Jättekul är det! En nackdel med tekniken är att rykten färdas snabbt över världshaven eller om det nu är rykten.... det vet man ju inte förrän personerna det gäller är så rakryggade att det säger som det är.... tråkigt är det och mycket omoget... ärlighet varar längst! Tur att vissa saker kan anses som avslutade kapitel i livet, ungefär som i en bok där man kan vända blad och gå vidare till ett mycket intressantare kapitel med bättre innehåll.... :)